2018-12-28

Vintern hör veden till


Ofrivilligt ledig från jobbet... dels var det ju en massa jul och sånt... snart kommer ju också nyår... och inte ens på de någorlunda "svarta" dagarna var det någon kollega som ville sällskapa med mig ute i skogarna....

Nåja, det finns ju lite obetalt men ändå lönsamt arbete att göra hemma, eller för hemmet, också. Vintern är ju den tiden som används till att anskaffa ved för nästa vinter. Därför användes helgen innan jul till att fälla en massa ved vid familjens stuga samtidigt som jag passade på att fira jul med min mor och min lillasyster med familj. Med mig hade jag det nyinskaffade släpet där jag lastade ett ton okluven ved.




Men jag behöver ju någonstans att lagra veden också.... 2016 gjorde jag ett vedskjul som rymde ca 10 m³ staplad ved (lite knappt ett årsbehov med nuvarande värme- och energisystem)... 2017 blev det lika mycket vedskjul till... Men som synes på bilden ovan fanns det ju inget tomt fack till den nya veden.

Således blev det även detta år en etapp vedskjul till, det passade bra att använda annandagen och gårdagen till detta. För varje år som går blir konstruktionen bättre och det går snabbare att bygga. En del material är återvunnet eller fått. Taket, som kan vänta till våren, tänkte jag bygga av virke från förådet vid mitt gamla torp. 


Bygget är väldigt luftigt med baksida av ett nät, så att jag kan lägga in färsk ved direkt och slippa att hantera veden flera gånger.

Sådär nu är det bara att klyva och stapla in första lasset ved som finns i släpet... Jag gillar när man kan hålla undan jobben och göra dem i rätt ordning så det inte blir högar mellan etapperna. När sedan släpet är lossat och veden på plats kan jag när jag vill hämta nästa lass... minst 2 
fulla släp till finns det nog fällt och kapat vid stugan.

Får se om det blir en fortsättning på vedskjulet nästa år... nuvarande kapacitet borde räcka om jag inte oväntat får en massa ved.

2018-12-22

Midvinter i Drögsperyd


Nu sitter jag här under årets längsta natt, i natt vänder det. Då infaller vintersolståndet.

Min vana trogen använder jag solstånden (och i synnerhet just midvintersolståndet) till att reflektera över var jag befinner mig och vart jag är på väg.

2018 har varit ett Fantastiskt år på många vis. Mest Fantastiskt är så klart att det i början av maj dök upp en KärleksÄlva i mitt Liv. Många fina stunder, och långa samtal har vi hjälpts åt att fylla året med. Tack för att Du finns i mitt Liv,Torun

Nåväl, året började med att jag stängde av min varmvattenberedare den 3e januari, bara för att se hur det skulle funka. Min tanke var att när jag ändå eldar i köksspisen för att värma huset och laga mat så kan jag lika bra myttja värmen till att värma vatten också, och därmed minska på min elkonsumtion. Och minskade gjorde elförbrukningen. Att värma och värmehålla vatten drar mycket energi. I diagrammet nedan kan du se skillnaden jämfört med året innan. Frånsett varmvattnet så har jag levt som vanligt. Den totala förbrukningen t o m. november var 949 kWh och för hela året kommer det att landa på strax över 1000.


Detta experiment lärde mig några saker: För det första så kommer mitt framtida värmesystem att bestå av en bas med kökspanna och akumulatortank. Till den kommer jag att koppla vattenburen värme, vattensolfångare, samt troligtvis luft/vatten-värmepump och kanske en elpatron driven av ett vinkraftverk.

Att leva utan rinnande varmvatten kräver en viss planering, för att kunna diska och framför allt duscha måste jag först värma tillräckligt mycket vatten. Jag redar mig rätt bra med en "katttvätt" de flesta dagarna i veckan, men ett par gånger i veckan krävs det en dusch. För att kunna ordna detta smidigt så byggde jag framåt sommaren en utedusch.

Att duscha utomhus när det som nu är bara några grader varmt är förövrigt ett mycket hållbart och resurssnålt alternativ... man står inte precis och slösar bort mängder med energi med en lång dusch. =)


Men nu har jag rusat iväg. Början av året ägnades åt att färdigställa en del projekt. Min nya källarnergång fick en dörr, tillbyggnaden på vedskjulet fick ett tak. För övrigt så fällde, kapade och klöv jag årsbehovet av ved vid mitt föräldrarhem.

Odlingsåret hade redan börjat i november året innan, då satte jag Årsbehovet av vitlök. Men i slutet av februari tog jag nästa steg i odlingarna, då sådde jag aldelse för tidigt, tomater, paprika och bladselleri för förkultivering. Nu är ju förkultivering inte min grej, riktigt vad som gick fel vet jag inte. Kanske var det jorden, kanske var det temperaturen, eller ljuset? som falerade, men det blev i varje fall inga bra plantor som resultat  av mina ansträngningar. Lika bra var kanske det, för jag hade ändå inte hunnit bygga den bänk som skulle hysa tomaterna längs uthusväggen.

För övrigt så kom det plötsligt en rejäl och långvarig vinter när det började bli dax för våren, så att gräva för min tomatbänk var kört.

Sent om sider kom dock våren och lök, skockor och potatis kunde sättas samt sallad med mera kunde sås. Potatislotten hade jag gödslat med tång. Med våren kom också torkan. Eftersom jag fått andra prioriteringar så blev det dåligt med bevattningen till min salladssåd i köksträdgården. Någon sallad ville inte gro. Salladen i min salladsbar kom upp, men som granne till stenmuren och ollonskogen. Gnagaråret gav sig till känna och i samma takt som salladen växte betades den av mössen.

Prioriteringar ja. Första året här var fokus på att renovera en vägg. i fjor var det fullt fokus på odlingarna och att ta hand om skörden. I år hamnade mycket fokus på mina sociala och känslomässiga behov. I maj dök helt oplanerat min nya Kärlek upp i mitt Liv och mitt fokus i år hamnade överallt och ingen stans. När jag flyttade hit hade jag lovat mig att inte åter välja bort denna drömmen, men samtidigt vare sig kunde eller ville jag välja bort Kärleken. Dock tycker jag att det funkat bra med ett delat fokus. Torun har inget emot att tillbringa mycket tid här och ibland dela min tid i trädgården. Och eftersom vi har olika dygnsrytm så kan jag på helgerna ägna mig åt hem och odlingar på morgnar och förmiddag och eftermiddagen och natten ägnar jag åt Torun. Dessutom jobbar hon långa perioder i Norge och då sköter vi vårt samliv per telefon med headset samtidigt som vi pysslar med annat.

Med Kärleken kom också ett behov av att göra om mitt trollbo till ett trollhem. Sommarens fokus delades alltså med ungefär lika delar mellan Torun, Odlingar och att få i ordning inne i huset. När det gällde hemet så bidrog Torun mycket med bl a tankar, idéer, ljus, mattor och fin fåtölj från second hand. Själv byggde jag bl a ett skåp för mitt prepperföråd mm. (Det ska bli en lucka till hyllan där uppe också när jag blir färdig till det).


Jag högg som sagt ved vid mitt föräldrarhem i vintras, föräldrahemmet liger ca 15 mil bort, och nu återstod det att få hem veden på ett smidigt och kostnadseffektivt sätt. Många gånger har jag tänkt: "Varför har jag inget släp?", och lika ofta har jag stört mig på att husvagnen stod här till ingen nytta. Så... jag sålde husvagnen och köpte ett släp med kapacitet att lasta drygt ett ton. Till släpet byggde jag en låda för att få plats med fullt lass.


Med ett släp att hämta veden i så aktualiserades behovet att kunna köra ner till vedskjulet. När OKAB efter semestern började gräva för fiber och jag skulle gräva ner slangen under den gårdsplan som jag länge planerat att ordna lutningen bättre på (från husen i st f mot dem), så var det läge att flytta tjocka gruslager till en nerfart till vedskjulet.

Efter att jag fixat nerfarten och skaffat dubbdäck till släpet så är det om ett par timmar åter dax att köra de 15 milen för att påbörja huggningen och hemtransporten av nästa vinters vedbehov, samtidigt som jag firar jul med släkten.

Odlingarna då, hur gick det med dem? Jo det gick hyfsat. Trots torka och brist på bevattning, och fast att jag blev för sen med att sätta upp den uppgraderade kåltunneln, (Kålfjärilarna hade redan hunnit lägga ägg på kålen, så även om jag försökte plocka alla larver i början blev det snart en fjärilsvoljär av tunneln, och en mager kålskörd) så blev skörden av rotsaker, baljväxter, pumpor, gurka och mangold hyfsad eller t o m bra.



En sak till hanns med i år, En semester till Älsklingen i Norge. Fantastiskt Vackert land!


Hösten har inneburit mycket jobb långt iväg med långa resor och husvagnsliv, samt långa samtal med Hjärtegrynet som åter varit i Norge på jobb. Vare sig bloggen eller fb har hunnits med, men allt viktigt här hemma har jag trots allt fixat. Sammanfattningsvis kan jag säga att jag är mycket nöjd med året på alla vis.

Nu stundar ett nytt år. Nästa års vitlök är i jorden, kanke blir den där tomatbänken av i vinter (om vädret tillåter), och kanske lyckas förkultiveringen bättre, kanske kommer jag även att hinna med att fixa takavvattningen på uthuset och lagom mycket bevattning i odlingarna. Kanske hinner jag dessutom göra trollboet mera hemlikt. Det finns tusen planer och idéer. Det som blir, det blir, och det som inte blir det kommande året blir kanske av nästa år. Säkert kommer i alla fall även 2019 att bli prioriteringarnas och det delade fokusets år. Jag lär mig massor hela tiden, frysen är åter full, rotsakslagret lika så. Kärleken blommar och Livet är Gott!

Jag avslutar denna årets längsta natt med att önska er alla en God Jul och ett Gott nytt 2019!