Konsumera mindre

Varför köpa något om jag inte måste! Fick ett infall härom veckan. När jag bakade veckans bröd sparade jag en liten klick deg, spädde med lite vatten och smetade ut längs degbunkens kanter.

En dag senare hade det torkat och det var bara att skrapa loss det ner i en burk. Ta-da ♪♫ ! Egen torrjäst!

Tanken var ju att slippa mata jästkulturen, men jag insåg ganska snabbt att det var lite onödigt att torka den just nu när jag bakar varje vecka, men till sommaren när jobbematsäcken består av annat än bara mackor så är det ju ett bra knep. Ett dygn innan jag skulle baka tog jag fram jästen, spädde med fingervarmt vatten och matade den med hälften vetemjöl och hälften grovt rågmjöl. Sedan fick den stå framme i rumstemperatur. 12 timmar senare hade den börjat bubbla, då matade jag den igen och spädde med mera tempererat vatten.

Nästa morgon tog jag undan ett par skedar jäst och ställde i kylskåpet. Resten blandades med övriga ingredienser till en deg, sedan fick den jäsa...

12 timmar tog det innan jag tyckte den var redo att bakas ut, därefter fick den jäsa i formen ytterligare en timme.

Två granna rågbröd blev det, lite kompaktare än vanligt men också mycket saftigare. Jag är helt klart nöjd med mitt experiment. 

Nu lär jag inte bli rik på detta (ett paket jäst kostar ca 1,85 om jag inte minns fel), men jag gillar att skala bort så mycket som möjligt av varor utifrån och bli mer och mer självgående. Dessutom så blev brödet bättre och bakandet lugnare.

Nu köper jag ju fortfarande mjölet utifrån, men planer finns på att använda en del av mitt tunnland åker till spannmål så småningom, när mitt självhushållande är helt igång.

Höst i Drögsperyd

Det är höst i Drögsperyd, löven singlar sakta ner genom den fuktmättade grå luften. Växtsässongen går mot sitt slut, och saker och ting lugnar ner sig. Kl är 12 på lördagsförmiddagen och som vanligt har dagen börjat med några timmar till att fixa veckans behov för matsäcken till jobbet. Som självhushållar-wannabee behöver man sällan ha några bekymmer om fritidssysselsättning.

Ute på trappen står filmjölksosten och rinner av samtidigt som den kallnar, just denna ska sedan blandas med salt och lite köpe-mögelost för att bli mera mögelost till veckans matsäcksmackor. Bredvid står två äpplekakor som visserligen inte lär tillhöra veckans behov, men som blev till -när ugnen ändå var varm- som del av vinterförådet.

Inne står ytterligare två äppelkakor (dessa med toscatäcke) och väntar på att bli kalla nog så jag kan sätta lock också på dessa, och ställa ut dem på svalning.

Och under bakduken ligger veckans behov av bröd på svalning.

Som sagt, helgens flesta måsten (och lite till) är avklarade och klockan är 12 på lördagen. I trädgården finns inget som jag måste skörda. Kvar finns bara rotsaker och vinterkål, samt eventuellt om plantorna lyckas frambringa någon pumpa och lite mangold till. Inget av detta behöver tas om hand just nu. Kålen väntar t o m på den första frosten innan denblir färdig att skörda.

Resten av helgen kan jag göra vad jag vill. Det innebär antagligen att jag sätter nästa års vitlök (som därmed kanske lyckas bättre än årets). Troligen snickrar jag några rotsakslådor till och kanske tar jag upp lite av rotsakerna i dom (de behöver ju trots allt komma in i källaren innan frosten sätter in alltför hårt. Veckans vedbehov ska också bäras in, men det får vänta till i morgon. sedan finns detr ju mängder med annat att göra om andan faller på, och vill jag så kan jag åka och hälsa på någon eller ta emot besök.

Men nu först ska jag ta en middeslur.... 

Bättre och bättre dag för dag

Jag är lite stolt över diagrammet ovan (klicka på bilden för att förstora). Den 30 september hade jag bott här i 1½ år, och för varje dag som går gör jag av med mindre el. Just nu är jag nere på mindre än 3000 kWh senaste året. Jag bor ensam i ett halvtaskigt isolerat hus med byggår 1939 samt med värmepump och direktverkande el. Då jag flyttade in fanns det en kamin, men eldningsförbud rådde.

Det som hänt är följande. Först och främst två saker, jag har lärt mig att använda värmepumpen på ett energisnålt sätt (större delen av året inte alls), och sedan början av november i fjor kan jag åter elda i skorstenen. Det syns i diagrammet att jag började elda i kaminen då.

Sedan januari sker den mesta uppvärmningen den kalla årstiden med min köksspis som fått ersätta kaminen. På spisen lagar jag också maten när den ändå är igång.

Det syns också i diagrammet att veden tog slut i april, så under ca en månads tid  skedde uppvärmningen med enbart värmepumpen.

Andra åtgärder som vidtagits är att en vägg isolerats, till vinden har det blivit en isolerad lucka, dörrar har satts in imellan rummen för att minska den uppvärmda ytan, och en solfläkt hjälper till att hålla luftfuktigheten rimlig på sommaren då jag inte eldar i spisen. Vad värme beträffar bidrar solfläkten däremot ytterst marginellt.

En annan sak som syns i diagrammet är att jag under augusti förvällde och frös in mängder med grönsaker. Till att börja med experimenterade jag med att förvälla på vedspisen, men det blev odrägligt varmt i köket och gick åt oförsvarligt mycket ved.

Fram till åtminstone början av november kommer årsförbrukningen sjunka ytterligare för att därefter stabilisera sig, eftersom jag under oktober-november i fjor värmde huset med el.

Vad som däremot inte syns i diagrammet  är att den totala energiförbrukningen har ökat markant sedan jag började värma huset med ved. Det är betydligt mindre efektivt att sköta uppvärmningen med vedspis än med värmepump. Totalt har jag förbrukat ca 24-25000 kWh ved från november i fjor fram till dags dato. det är trevligare och billigare (åtminstone så länge jag inte behöver köpa veden och inte räknar egen arbetskostnad) än elen, men energieffektivt är det inte.

I framtiden, när jag får i gång mitt sol-vind-energisystem kommer troligen vedförbrukningen sjunka betydligt eftersom den el som inte används inte finns. om det går som planerat så kommer jag alltså att utnyttja egen el maximalt och "bara" stötta till med veden då elproduktionen är låg eller energibehovet stort.

Ska bli spännande att se hur det går när den dagen kommer.

4 kilo rödkål

Jag trodde att jag skulle snickra lådor för rotsaker och ta upp dessa i dag....

Men när jag tog bort fiberduken från min kåltunnel (som jag inte kunnat ta mig in i på ett par veckor p g a växtligheten) så visade det sig att det fanns andra trängande behov. Rödkålen började bli förvuxen... bara till att rusa iväg och köpa nejlikor och vinäger och rädda vad som räddas kan. Tur jag inte hunnit göra äpplekakor på alla äpplena.

Det blev 4 kilo rödkål som nu står och puttrar på spisen... nu ska jag bara jaga ifatt en gås också så är mårtensfirandet räddat. :-)

Får se vad jag har gjort mer denna helgen imorgon kväll. Alltid lika spännande, men inte alltid vad jag trodde. Som tur är så verkar kylan vara över för denna gången så rotsakerna klarar sig ett tag till.

Dessert

Jag försöker undvika "snask" i olika former utom vid speciella tillfällen. Jag har tydliga indikationer på att mitt stundom frossande i socker (företrädesvis på väg hem från jobbet efter en lång dag) utlöser både migrän och kramp.

Ett speciellt tillfälle är när jag får besök... då brukar jag köpa hem glass och wienerbröd att bjuda på.

Men vill man vara självförsörjande så vill man, Alltså tar jag hand om höstens äppleskörd genom att göra äpplekakor av olika slag som jag lägger i frysen. I dag blev det skånsk äpplekaka, så nu har jag snart 7 formar med 4 olika äpplekakor som väntar på gäster i frysen.

Så Välkommen! 

Äntligen börjar det likna något

Så där, det tar sig.

Den källarnergång som jag började renovera i mitten av sommaren börjar äntligen bli klar. Under juli och augusti har praktiskt taget all ledig tid gått till att ta hand om skörden. Mina 3-dagars helger gick till förvällning, inläggning och infrysning, när veckans skörd var färdig fanns det sällan eller aldrig ork till något mer, utom möjligen att vara lite social.

Men så kom september och det har lugnat ner sig något i köksträdgården. I stort sett kan jag äta i samma takt som grödorna mognar.

Så här såg källarnergången ut tidigare (ursäkta den dåliga bilden, den har liksom inte varit värd att föreviga), En sned lucka som sjunkit ner eftersom "karmen" murknat, för att hålla regn borta från trappen har jag haft två gamla bitar från ett plasttak som förankrats med en bit träregel.

Överhuvud taget är jag inte förtjust i de sluttande luckorna till källarnergångar, och med statusen på min källarnergång har jag inte alls lust att lyfta undan plasten och ta mig ner dit....

Men...

...eftersom min vinterförvaring till stor del bygger på att frysa in varorna i min stora frysbox i källaren, ett rotsakslager (som jag inte heller hunnit fixa till) tillika i källaren. Samt hyllor för förvaring av inläggningar, kål mm, också detta i den svala källaren... så kändes det nödvändigt att göra något...

Så kom då september... och helgerna har till stor del ägnats projektet. Nu finns det väggar, nytt tak samt takavvattning.

(ännu en dålig bild) Nu återstår att göra en dörr, måla väggarna och sätta lockbrädor. En böj till stuprören saknas och måhända behövs det någon smärre justering av rännan, samt kanske en plåt där vattnet från det stora taket kommer forsande. Men jag tror att jag är redo för morgondagens regn nu. Nu kan jag också smidigt fortsätta iordningställandet i källaren, innan Kål och rotsaker pockar på lagringsutrymme.