Sköna maj, Välkommen!

Lägligt att maj börjar nu, kan man tycka....

Idag blommar de första Tulpanerna, av Narcisser har det varit sparsamt i år, av någon anledning, men en och annan står fortfarande i sin prakt. Kungsängsliljor och Scillor blommar fortfarande. Krokusen blommade rikligt och Vintergäck och Snödroppar tycks sakta öka i antal.

I skogen runtikring finns det hav av vitsippor, likaså finns det en ansenlig mängd på min tomt, och träd och buskar av alla de slag börjar grönska.

Senaste veckan har jag 4 dagar haft sallad skördad i varmbänken som matsäck i jobbet. Nu får de vila några dagar.

Midsommarpotatisen växer så det knakar i samma varmbänk.

I drivbänken står allehanda plantor, med varierande status,  på avhärdning.

Sallatsbaren väntar på gödsling och lite påfyllning av jord, samt en del av de plantor som står i drivbänken.

I köksträdgården växer vete, råg och vitlök fint. Vårsäds-, rotsaks- och kålskiftena är gödslade och luckrade redo för sådd och plantering.

Pelargonerna har fått flytta ut, lite tilltufsade av allt flyttande in och ut, samt efter att ha varit mer eller mindre bortglömda under vintern.

Fönsterna svämmar nämligen över av Tomater, Chili, Paprika, Rotselleri, lite andra plantor (bl a en Stevia) och ändå mera Tomater. Vad Tomaterna anbelangar så kunde maj fått börja för 3 veckor sedan, så mycket för tidigt sådda jag nämligen dem. Men å andra sidan så har jag bättrat mig, för i fjol vid denna tiden hade jag toppat alla tomater och de var ändå nästan lika höga. 

Dock är det väl tur att maj inte började för 3 veckor sedan, för alltför sent kom jag på hur jag skulle lösa problemet med min vattensjuka nyodling. Nu är den i alla fall torr, och även den har fått en snigelsarg. Dock återstår en del arbete med detta samt lite jobb med blad-gurkväxtskiftet och baljväxtskiftet innan de kan tas i bruk. Men det är nära nu. Om någon undrar så ska det klippas en mängd gräs som ska täcka ett skifte där det ska växa potatis, här också. Inte optimalt med tanke på knäpparlarverna, men i år hoppas jag i alla fall att potatisen inte ska drunkna.

Inser åter igen att det inte är tiden som är ur led, utan jag. Bara att planera ändå bättre och prioritera annorlunda nästa vår.