2017-12-30

Konsumera eller producera


När jag på 80-talet hade politisk information i skolorna brukade jag prata om hur orimligt det var att tro på en obegränsad tillväxt i en begränsad värld. När man som jag försöker att Leva ett Liv där jag så långt det är möjligt förösker att själv producera allt jag behöver och vill ha blir det ändå tydligare hur fel världen idag är på det.

Att bygga en "ekonomi" på konsumtion är helt absurt och väldigt destruktivt. Bara sättet som ordet ekonomi används på är Orwellskt nyspråk, ekonomi handlar om hushållning och därifrån och till dagens finnansiella agerande är det väldigt långt.

Jag förundras ofta över fenomenet reklam. När en telefonförsäljare ringer och försöker sälja något till mig brukar jag fråga hen hur de själva gör: "Om det är något du behöver eller vill ha, sätter du dig då och väntar på att någon ska ringa och erbjuda dig det?" (Där brukar  samtalet ta slut eftersom de ju inte är intreserade av något inellektuellt utbyte där hjärnan är involverad. Men om det hade fortsatt hade svaret så klart blivit något i stil med) "Nej jag söker så klart upp det jag behöver eller vill ha och införskaffar det om möjligt". Med andra ord: Försäljaren vill alltså att jag ska köpa något som jag vare sig behöver eller vill ha, och varför skulle jag göra det??? Likadant är det ju med all reklam som vi exponeras för, den vill att vi ska köpa något som vi vare sig behöver eller vill ha!

Hur kunde det bli såhär? och vad får det för effekter?

Jag vet inte om jag har korrekta svar på de frågorna, men en massa tankar har jag.

Det mest centrala hos allt liv är kanske näringssök. Vare sig det är en växt som med rötterna söker sig till vatten och näring eller om jag jobbar på ett kontor med ett mera intelektuellt arbete så är åtminstone en del av drivkraften att söka näring för vår överlevnad. Man kan ju hoppas att det inte är den enda drivkraften på kontoret. Men om jag jobbar på ett kontor, om jag jobbar på en fabrik och producerar en massa pryttlar, t o m om jag jobbar inom livsmedelssektorn, så är som regel focus på konsumtion, inte produktion. Vi vill att någon ska konsumera det vi producerar för annars har vi inget jobb - ingen lön - och kan inte införskaffa vår näring. Om jag hade producerat, låt oss säga potatis, för min egen eller mina grannars konsumtion då hade focus varit på att producera, men som det nu är så måste focus vara på att någon, vem som helst var som helst, ska konsumera potatisen. Men det är ju inte alls självklart... Folk kan ju köpa pasta från Italien, ris från Kina eller t o m potatis från Polen i stället.

Men om jag väljer att i stället för att köpa hel och halvfabrikat väljer att koka min riskrynsgröt, baka mitt bröd, panera min fisk etc. väljer jag dessutom att själv producera min mat, så långt det är möjligt. Då händer det en massa grejor:

För det första... jag vet exakt vad jag får i mig. Jag vet att maten inte är besprutad med något bekämpningsmedel, och att middagen inte innehåller en massa mystiska E-nummer.

För det andra... är det otroligt tillfredställande att gå ut i trädgården, skörda det jag odlat, tillaga middagen och sedan äta det.

För det tredje... när jag väljer att själv producera det jag behöver så hinner jag inte konsumera en massa saker som jag egentligen inte behöver. Därmed så slipper jag också en massa fritidsbekymmer. Vad är det för mening att köpa en färdigskuren sallad, djupfryst färdigmat och sedan sitta och fundera på hur man ska få tiden att gå.... och sedan slutligen fördriva tiden med att ytterligare konsumera något som i värsta fall inte är så mycket att ha.

För det fjärde... Jag blir oberoende och mindre sårbar, kommer det ett längre strömavbrott så har jag potatis i källaren och dessutom ett elverk som kan driva frysen och annat "livsviktigt". Jag har en vedspis där jag kan laga maten och skulle bankomaterna och betalkortsservrarna hackas så klarar jag mig säkert flera veckor på det som finns i ladorna.

För det femte.... eller kanske det viktigaste... att ta ansvar! Genom att själv producera det jag konsumerar så tar jag kontroll över mitt ekologiska fotavtryck. Jag kan välja att bespruta mina växter och ge mina djur antibiotika förebyggande (vilket jag naturligtvis inte gör), men då är det min trädgård jag förgiftar och inte en okänd åker på Borneo där det för något år sedan fanns en regnskog med orangutanger. Och det blir min rygg som värker behagligt efter dagens mödor i trädgården och inte någon svältfödd barnarbetare någonstans på andra sidan av moder Jord. Dessutom så slipper min mat att fraktas långa sträckor med koldioxidutsläpp som följd.



2017-12-21

Pilotprojekt


Ikväll infaller vintersolståndet och det är ett bra tillfälle att summera året som gått.

Snart har jag bott här i 1 år och 9 månader, det första sommarhalvåret låg fokus på en del renoveringar och att boa in mig. Dock kunde jag inte riktigt hålla mig från att odla lite, men det är först i år som odlandet kommit igång på alvar. Det har blivit ett år med många lärdomar.

Jag gick ut hårt och började tidigt förkultivera lite av varje, men våren blev kall med sista nattfrosten den 9e maj, mina plantor som stod i söderfönster utan extra ljus blev långa och rangliga. Förkultivering är inte rikgtigt min grej, men vissa saker kan vara värt besväret. Dit hör tidig sallad, tomater, kål, pumpa, squash och eventuellt gurka och purjo, och då bara 2-3 veckor (6 veckor för salladen och purjon ändå tidigare) innan jag är säker på att kunna plantera ut dem.

Hur som helst kom våren igång till sist och den 21 maj såg köksträdgården ut som på bilden ovan. Fjolårets ca 16m² hade blivit drygt 100m², sallads- och tomatbänkarna hade utökats och ett litet perennland hade kommit till. Runt köksträdgården och bänkarna har jag gjort en sarg med koppartejp som snigelbarriär.

På bilden syns stommen till kåltunneln som jag efter en del strul täckte med fiberduk för att skydda mot kålfjärilar. Tunneln visade sig vara väl låg och ordningen på plantorna kommer att bli smartare nästa år, eftersom jag bara kunde ta mig in (på ett smidigt sätt) från ena gaveln är det smart att ha låga, sena och korta kulturer närmast ingången inte som jag hade bryssel och grönkål att försöka ta mig igenom för att komma vidare in i tunneln. Jag ska dessutom ha en liten lucka mellan plantorna i mitten. In i tunneln måste jag kunna ta mig för även om koppartejpen funkar så fanns det snigelägg i jorden och sniglar måste plockas, ogräs behöver rensas och sen kommer ju skörden som också ska gå smidigt. Sedan är det ju det där med vad som ska prioriteras, kanske skippar jag Pak choi och senap (som jag ännu inte blivit färdig att tröska) till förmån för t ex kålrötter. Brysselkålen är också ett frågetecken eftersom den är så besvärlig att ansa. Jag har fått lära mig att broccoli inte ska odlas från billiga frön (enligt kollega) jag fick bara små ynkliga broccoli. Någon nämde rosenkål som kanske man skulle testa. Mina majrovor blev inget detta året, försöker igen nästa år.


Bland baljväxterna har jag lärt mig att så högväxande ärtor i dubbelrader på dubbelt radavstånd, så att de går att ogräsrensa, snigelplocka och skörda även när de blivit mer än fullvuxna. Jag ska ha färre sockerärtor och mer gröna ärtor, kanske även fler gula ärtor (det får visa sig när jag ser hur långt årets skörd varar). Bondbönor går bort, jag tycker helt enkelt inte om någon sorts bönor utom bryt- och vaxbönor (skärbönor funkar nog också) ens om de skördas och ätes färska.

Potatisen Funkade sådär i år. De växte i lättlera i nybrutet och ogödslat land, det blev en del larvangrepp och kanske inte världens bästa odlingsbädd. Dessutom behöver jag organisera bevattningen bättre, potatisen fick onödigt mycket vatten eftersom de fick spill från bevattnad nysådd, kanske blev därmed bladmögelangreppen onödigt omfattande. Trots den sena våren så satte jag en rad tidiga potatis under fiberduk den 23 april (två månader innan midsommar) men det blev inte mycket till midsommar ändå, försöker tidigare nästa år och kanske två rader. För övrigt så ska jag utöka radavståndet nästa år det blev svårt för att inte säga omöjligt att kupa och rensa ogräs när blasten bredde ut sig.

Också rotsakerna växte på samma nybrutna, ogödslade lättlera, med ändå sämre resultat. Måhända berodde det även på att den intilliggande tujahäcken konkurerade och eventuellt "bekämpade" konkurenter, dessutom innebara mitt arbete med snigelsargen att marken kanske var väl packad längs ena kanten. Här var ocks å radavståndet ett problem, i fortsättningen ska jag inte odla något tätare än 30 cm så jag enkelt kommer åt att hacka ogräs när tiden blir knapp. Jag satte på chans lite vitlöksklyftor i början av maj (aldeles för sent så klart) det blev inte heller mycket att hurra för. I höst har jag bättrat mig och satt vitlöken i början av november, det lär gå bättre. För övrigt finns det en hel del angrepp av morotsfluga i skörden.

Bladgrönsakerna funkade bra överlag, både pumpa, squash och dill blev mer än nog. Vad dillen beträffar blir det nog bara en rad nästa år. Gurkan funkade sådär (jag hade behövt mer) och likaså purjon som inte lyckades så bra med förkultiveringen. Här sådde jag också en rad solrosor (med utsäde från vinterns fågelfrön) varav ingen kom upp. Isberg är nog inget jag kommer att satsa på framöver, de blev ynkliga och roman- och plocksallad är mycket tacksammare. Spenaten skippar jag också, men mangold däremot är alltid tacksam.

I salladsbaren försökte jag så i omgångar för andra året, det går bra med de första omgångarna  men sen är näringen slut eftersom nysådd sallad behöver vattnas så mycket. Nästa år sår jag hela bänken på en gång och sedan får odlingen i trädgårdslandet ta över när den salladen är slut.

I växthuset funkade tomaterna utmärkt, dock behöver jag även där se över vattningen för också här blev det bladmögel mot slutet av säsongen. Jag köpte också en automatisk fönsteröppnare som funkade bra. I en nyanlaggd bänk bredvid funkade de höga tomaterna nästan lika bra som i växthuset, de små busktomaterna funkade däremot inget vidare. Om jag hinner så ska jag göra mer utomhusbänkar för tomater längs med uthusväggen till nästa vår, för skörden lär inte räcka till till alla de rätter som behöver tomatkross under året, eventuellt blir det i så fall lite paprika i växthuset.


I det nya perennlandet växte salvia, timjan och gräslök så det knakade, i frysen finns säkert årsbehovet av dessa. De växte faktiskt så bra att de behöver delas och varannan flyttas till våren. Oreganon och pepparroten kom igång så småningom, medan den anis och fänkål som jag sådde på chans från frön i köpta kryddpåsar inte kom upp. Den flyttade Svart-vinbärsbusken för en tynande tillvaro, trots omfattande beskärning, hoppas att det blir bättre nästa år. Hoppas gör jag också på den krusbärsbuske som jag fick framåt hösten.

Den stora frys jag köpte i våras är nu så gott som full med mat. Det finns några burkar av både smörgåsgurka, syltad pumpa och rödbetor, och i rotsakslagret finns ett antal lådor (visserligen oftast inte särskillt fulla) med rotsaker av olika slag. Sumeringen av mängden som behövs av olika grödor får vänta till våren då jag kanske vet bättre, sedan får jag justera odlingen utifrån det.

I övrigt har jag lärt mig att jag inte ska planera några renoveringsarbeten eller liknande större projekt under skördesässong. Tiden räcker inte till mer än att skörda och ta hand om grönsakerna. I år kommer jag också att gödsla med tång till potatis och bladgrönsaker (kålen kommer efter baljväxterna och jag hoppas att det räcker med den näring de samlat). Jag har också insett att turordningen i min växtföljd inte är den bästa, men det kommer att ta några år att rätta till eftersom framför allt potatis och kål inte bör odlas för ofta på samma yta.

Det har varit ett givande och lärorikt odlingsår på alla sätt och vis och jag är nöjd.






2017-12-17

Lyssna på kroppen


När man lever det livet som jag har valt att leva, där jag försöker att så långt det är möjligt fixa allt själv, då finns det alltid saker som väntar, grejor som man vill göra. Jag har, om man säger så, inga bekymmer med att få tiden att gå...

Men ibland måste jag bara ta det lugn och göra nästan ingenting. Jag tror att det är en förutsättning för att det ska fungera i det långa loppet, även om jag brinner för detta, att lyssna på kroppen när den säger nej.

Således har jag denna helgen bara gjort, det jag behöver. Visst jag har bakat bröd, lagat mat och tagit in ved, men det är sådant jag alltid gör, och inget som har varit "tungt". Därutöver hade jag några små måsten inför den kommande julhelgen. Men utöver det har jag bara gjort "ingenting" och sådant som jag bara kände för och längtade efter. Normalt sett hade de där vanliga sysslorna tagit typ halva helgen och sedan hade jag hugit ved, lagat den läckande varmvattenberedaren, byggt på vedskjulet, byggt en koklåda, grävt i trädgårdslandet, eller något annat sådant....

Men nej. Inte denna helgen...

Så skönt!


Smaka på dagen


Början på dagen... jag vaknar alltid tidigt, vare sig jag vill eller ej. Men nästan alltid så uppskattar jag den tidiga stilla morgonen, då jag pigg och vaken kan pyssla med vad jag vill i lugn och ro.

Vid den här tiden på året börjar dagen med att sätta fyr i spisen, idag var det ingen riktig brådska. Efter lördagens brödbak och innepyssel var det 16-17º inne, en helt dräglig temperatur.

Sedan jag fått fyr i spisen och kokt vatten till den första kaffekoppen i vattenkokaren (den enda gången under dagen som denna används) går jag ut och smakar på dagen. Den bästa stunden!

Med min kaffekopp sitter jag under himlen och andas, lyssnar, ser, känner och tar in dagen idag. Även om det inte är helt fritt från ljud- och ljusföroreningar så är det nästan tyst och mörkt. Här får jag veta hur dagen kommer att arta sig, jag hör de små ljuden från lövskogen i ryggen, prasslet från något löv, ibland är det något djur som smyger i lövtäcket, ibland är det vattendroppar eller kyla som rör löven. Är det barmark kan man faktiskt höra kylan när temperaturen kryper under noll. Ofta hörs en kattugla nära eller längre bort. De andra fåglarna har ännu inte vaknat. Jag lyssnar på vinden, eftersom jag har skog på 3 sidor så är det oftast ganska vindstilla även om det blåser ganska rejält i trädens toppar, vinden låter olika om den blåser i lövskog eller granskog. Idag är det helt stilla, hade gryningen varit närmare förestående hade jag kunnat se röken stiga rakt upp från skorstenen.

Idag gnistrar stjärnorna på himlen och det är riktigt mörkt. De dagar som molnen täcker himlen är det faktiskt ljusare eftersom ljusen från byn några kilometer bort lyser upp molnen. Men idag är det klart och jag betraktar himlen och försöker känna igen några stjärnor. Aldrig har jag sett så många stjärnfall som denna höst.

Kanske är detta det allra bästa med det liv jag valt här.

När jag på detta vis landat i Nuet går tankarna sakta till dagens göromål och dagen kan börja...


2017-12-16

Svartkålslassagne



Just nu äter jag så mycket jag tyar av det som fortfarande finns kvar i köksträdgården. Lite purjo, jordärtskockor, brysselkål och svartkål är vad som återstår om man bortser från några futtiga små mangoldsblad.

Nästan all mat med kål blir supergod. Idag blev det svartkålslassagne, jag bytte helt enkelt ut köttfärssåsen mot svartkål fräst tillsammans med lite lök. På slutet pressade jag i lite vitlök och kryddade med salt, peppar och riven muskot (muskot är alltid gott till gröna blad). Sedan la jag ihop lasagnen med mycket ost både i såsen och ovanpå, jag snålar aldrig med osten även om jag ju inte är självförsörjande med den. Men den dagen kommer kanske, jag gjorde min första ost när jag var 5 och "hjälpte" mor och farmor med ystningen... så erfarenhet finns... fast större chans är det att jag en dag blir självförsörjande med lassagneplattor.

2017-12-15

Julen nalkas


Julen nalkas... och då är det inte bara hjulen som snurrar hemma hos mig, utan även senapskulan.

Börjar fundera på hur många måsten jag har gällande julen... trodde knappt jag hade några men där hade jag nog fel. Jag har ingen gran, mitt julpynt består av 4 - 5 saker, varav den ena egentligen inte är julpynt men passar in ändå. Då har ändå pyntet utökats med den nya adventsstaken. Jag brukar också ha röda byxor vid jul. 


Men två saker är nog ett praktiskt taget måste. Det är den tidigare nämda långkålen och hemmalen senap.

Senapen hör självklart till julskinkan och lutfisken (om jag har någon) men den funkar ju till allt annat också där senap används.

Min senap brukar vara en nästan ren senap med bara senapsfrö (mest bruna), vatten, salt (bl a från mina tårar då jag mal den), lite olja och eventuellt en skvätt wiskey eller vin om det finns att tillgå. Men den går ju att krydda med annat också för den som gillar det.

2017-12-10

Smalmat


Är det någon som känner att hen vill gå ner något kilo, då har jag ett hett tips: Odla Brysselkål!

Det var både första och troligen sista gången jag odlade Bryssel (fast jag kan nog inte låta bli att försöka igen), det krävdes garanterat mer energi att ansa kålen än vad den innehåller. Då är jag ändå inte särskillt kräsen, några små svarta prickar på de yttersta bladen fick passera.

Visst blev den god gratinerad med ost, men det känns ändå inte som det är värt besväret.

Kanske är det bara jag som inte kan de rätta odlingsknepen men hur som helst hoppar jag nog den nästa år, då kan jag få plats till mer kålrötter eller vitkål 

t ex.

2017-12-09

Jakten på vattenkilowatten



Min ambition är att få ner min elförbrukning så långt det är möjligt inför kommande off-grid-lösningar om några år. Eftersom jag i princip värmer huset enbart med vedspisen så finns det ju egentligen ingen anledning att använda den elektriska varmvattenberedaren utom för dusch. Disk och handtvätt kan ju lösas med varmvatten från spisen åtminstone större delen av året.

Att varma vatten är dessutom något som drar mycket ström så varje besparing på den punkten ger god utdelning.

Under en tid har jag haft en 5-litersgryta på spisen, men det är bökigt när maten ska lagas. Så idag var det loppmarknad i byn, jag åkte dit med förhoppningen att hitta en gammal varmvattenberedare... och Se där!

Den var visserligen ämnad för en annan spismodell med kassett som den skulle skjutas in i, därav saknades det lock på större delen av behållaren. Men jag fick en gammal bakplåt på köpet och efter en stunds pyssel med vinkelslip, falstång, hammare och städ så var där plötsligt lock över hela.

Nu är ju min spis av en modell som inte har varmvattenberedare som tillbehör, därför hamnade den uppe på kanten tills vidare, kanske hamnar den vid sidan så småningom, men det kräver i så fall lite speciallösningar för anslutningen till skorstenen. Men det funkar faktiskt med kokkärlen såhär så kanske får det förbli på detta viset.

2017-12-06

"Kräftor kräfva dessa drycker"


... eller näe! Det är nämligen kokvatten från rödbetskok i glaset. Sådär jättegott var det inte heller med lättsaltat rödbetsvatten, fast det smakade inte illa heller. Däremot var det ju så vackert rött så jag kunde inte motstå att hälla upp det i ett vinglas och fotografera. Men vad som är nästan nödvändigt är inlagda rödbetor som tillbehör till 
t ex pyttipanna.

Just nu är jag sjukskriven (men på bättringsvägen) och ute regnar det, så detta var en bra dag att lägga in rödbetor.




2 kilo rödbetor har jag kokt och lagt in, kanske täcker det årsbehovet, kanske inte. Nästa år vet jag. Resten av rödbetorna kommer jag att använda till rotsaksrätter av olika slag för att det är så gott.

2017-12-02

Julen är räddad


Från köket sprider sig doften av grönkål, eller snarare långkål ett av de få måstena vid mitt julfirande.

I gryningen gick jag ut och bröt drygt 2 kilo grönkålsblad i köksträdgården, ca -4º gjorde det lätt att bryta kålen. Sedan skjölde jag kålen i ett vattenbad med en skvätt ättika. Björklöv, avenboksfrö och annat rensades bort och några spindlar som nu blivit bostadslösa åkte åter ut i kylan. De grövsta stjälkarna skars bort och nu står kålen och puttrar på spisen en halvtimme - trekvart, i några liter buljong. Egentligen ska det vara skinkspad enligt orginalreceptet men buljong går lika bra. Därefter ska kålen rinna av och hackas. Såhär går långkålen bra att spara kallt eller fryst. När det blir dax att äta kålen ska den fräsas en god stund i smör eller flott, vill man kan man hälla i en skvätt grädde och låta det koka ihop lite. Smaka av med salt och peppar (vissa recept inkluderar stötta fänkålsfrö och socker, en tesked vardera, men det har jag aldrig provat).

I kväll blir det kotlettrad och lite av långkålen. Jultraditionen föreskriver annars långkålen som tillbehör till julskinka, korv eller köttbullar.

2017-12-01

Fruti di mare


En av fördelarna med att jobba vid havet är fri tillgång på gödselmedel. Några hinkar tång om dagen så är nog mitt behov täckt, och om jag vill och orkar så kan jag fortsätta ta hem och kompostera.

Hur som helst ska det bli spännande att se hur det funkar, och dessutom ökar det mullhalten i min odlingsjord.

2017-11-28

Lång arbetshelg


Släkten äger en stuga 15½ mil bort, nu ville syster med familj som hyr den ha fällt lite träd på tomten, framför allt handlade det om 3 stora sammanvuxna bokar, de två största med en diameter på ca 50-60cm i botten. Eftersom de lutade mot huset så måste de fällas ut på grannens (kommunens betesmark) mark. Egentligen hade jag bara planerat att stanna 2 dågar, men med tanke på den snö som eventuellt kommer så ville jag samla ihop veden och framför allt den lejonpart som låg utanför vår tomt. Dagarna gick och innan det var färdigt hade 2 dagar blivit fyra.


Men på tisdag kväll var det klart, skulle gissa på att där ligger åtminstone halva mitt årsbehov. Nu ska bara den stora delvis grovkluvna högen klyvas så den går in i spisen och sedan staplas. Därefter återstår det största problemet, att ta hem veden den långa sträckan..


En rejäl hög med klenare ved blev det också.

2017-11-25

Taigryta


Ännu ett inlägg på temat "ta hand om skörden".

Taigryta funkar med nästan vad som helst, kryddningen och kokosmjölken gör hela grejen.

Denna gång var det rotsaker som behöver tas omhand, sedan drygade jag ut det hela med styckfrysta ärtor och bönor från frysen. Ta-Da! ♫♪ Snabbt enkelt och gott.

Innehåll:

Lök
Morötter
Potatis
Brytbönor
Vaxbönor
Gröna ärtor
Sockerärtor

Kokosmjölk
Umamibuljong
Spiskummin
Ingefära
Koriander
Citronsaft

2017-11-24

Energihushållning



Idag anlände min senaste energisparinvestering. En liten kaminfläkt som hjälper till att sprida värmen från vedspisen jämnare i huset.

Att använda vedspisen som enda energikälla är inte det allra mest energieffektiva sättet att värma upp huset, det kräver lite eldningsteknik och smarta lösningar. Om jag bara eldar rätt upp och ner så försvinner mycket av värmen ut genom skorstenen, och merparten av resterande värme hamnar uppe vid taket och runt spisen i köket. Så klart är det en bonus att jag kan laga maten utan ytterligare energikostnader samtidigt som jag värmer huset, men för att inte göra av med ved i onödan så stryper jag lufttillförseln ganska mycket så fort jag fått igång elden, på så sätt blir det en långsammare eld som bygger upp ett värmande glödlager i eldningsluckan med mindre förluster upp genom skorstenen. Dessutom har jag ugnsluckan öppen, där i ugnen finns det fullt med täljsten och tegelsten som lagrar värme när inte ugnen används för matlagning.


Fast fortfarande tar det lång tid innan det blir varmt i det intillliggande sovrummet och på golvet. Lösningen är en intelligent uppfinning som sätter luften i huset i rörelse inte bara uppåt. Det är en fläkt som drivs av en liten termisk strömkälla. När fläkten blir varm börjar den snurra och blåser den varma luften ovanför spisen i den riktning som jag önskar, dvs in i sovrummet.

Direkt när jag började använda fläkten blev det jämnare värme i huset och temperaturen steg till önskvärd nivå (även i sovrummet) med mindre vedåtgång.

2017-11-21

Minestrone med svartkål


När man odlar sina egna grönsaker så blir måltiderna ofta bestående av något gjort på det som behöver ätas just nu. Åtminstone funkar det så för mig.

Den här sommaren har jag för första gången på allvar börjat använda alla de kokböcker som jag köpte för 30 år sedan när jag var vegetarian (och några andra kokböcker). Jag är inte vegetarian idag men dels är det så att jag odlar väldigt lite kött men desto mer grönsaker som behöver ätas, och dels så köper jag enbart svenskt kött till halva priset, och oftast kravmärkt. Så det är inte alltid jag har kött på lager.

Hur som helst har jag märkt att det kan vara ganska svårt att hitta på någon rolig maträtt med de saker som ska ätas, så jag tänkte att jag skulle skriva in de recept som jag hittar på bloggen och tagga dem med ingredienserna så att de går att söka på ingredienserna nästa gång jag behöver göra något av svartkålen eller vad det nu råkar vara, är det någon annan som blir inspirerad så är det ju kul det också.

Idag blev det minestrone med svartkål och utan kött. För den som vill ha proteiner så går det bra att tillsätta 150g fläskkött eller bönor i receptet.

(150g fläskkött eller bönor)
1 dl ris

1 l buljong
3-4 msk tomatpuré
2-3 tsk örtkryddor (t ex mejram eller basilika)
(1 tsk paprikapulver {för att det blir så mustigt och gott})
1 vitlöksklyfta
2-3 morötter
3-4 potat5isar
1 purjolök
salt, persilja

Fräs riset och eventuellt kött en liten stund.
Tillsätt buljong, tomatpuré, vitlök och kryddorna.

Koka på svag värme med lock ca 10 minuter.
Skiva potatis och moröter, strimla purjon och den repade svartkålen.
Lägg grönsakerna i grytan och koka färdigt 15-20 min.

Smaka av med salt och persilja

Bon apetit!


2017-11-19

Fullt i ladorna


.... eller ja fullt och fullt, men min fina 290liters frysbox är åtminstone välfylld och nästan alla grödor har nu skördats och lagrats in på olika sätt. Fokus har huvudsakligen varit att frysförvara.


Dock är de flesta av dessa 16 rotsakslådor mindre än halvfulla. Jag odlade 20m² potatis, 12 sorter, så det blev inte så många av varje. Och ytterligare 20 m² andra rotsaker i nybrutet land, funkade sådär. Idag tog jag upp de sista potatisen.

Tyvärr har jag alltför varmt i källaren, så det är nog bra att det inte är så mycket rotsaker utan att jag hinner äta upp dem innan de blir dåliga.



Jag har fyllt nästan alla mina begagnade glaskonservburkar med smörgåsgurka och syltad pumpa. Några  burkar har jag sparat till de inlaggda rödbetorna som jag ska ta itu med när tiden finns och andan faller på, tills vidare ligger de i sand i rotsakslagret.


Jag sådde 4m gula ärtor (en knapp handfull ungefär) det blev betydligt fler att torka och tröska om än inte jättemånga. Och på vinden hänger senapen fortfarande på tork.


Kvar i köksträdgården står sådant som tål, eller rent av behöver frost. Grönkål (som ska bli till julens obligatoriska långkål), lite bryssel, svartkål, jordärtsskockor och purjo. i veckan ska det bli ganska kallt och sen ska jag skörda dessa också så fort jag hinner. och i alla fall innan rådjuren kalasar på dem, hoppas jag.

Nu återstår att se hur långt lagret räcker.

Idag är en bra dag att städa spisen


Söndag morgon och jag vaknar tidigt som oftast. Ute regnar det och mörkret varar ett par timmar till. Inne är det skapligt varmt och degen som jäst under natten kan vänta ytterligare någon timme innan den bakas ut. Inte ens frukosten brådskar. Då brådskar det inte heller att sätta fyr i spisen.

De senaste ca 2½ månaderna har jag eldat mer i vedspisen eftersom den är min huvudsakliga värmekälla, faktiskt den enda så länge den räcker till. På vedspisen lagar jag också lejonparten av min mat (apropå det: notera spisens fina lejontassar på bilden). Under 2½ månader hinner det samlas en del aska och sot i spisens alla skrymslen och vrår, under ringarna, på och under ugnen och bredvid asktråget i askluckan. Faktiskt fick jag ihop ca 5 liter i min askhink.

En gammal enkel järnspis är inte värdens mest effektiva värmekälla (om än väldigt trevlig), väldigt mycke värme försvinner rakt ut genom skorstenen, det huvudsakliga värmemagasinet utgörs av den värme som skorstenen lagrar samt den täljstensplatta och de tegelstenar som jag fyller ugnen med när jag inte använder den för matlagning. Men den strålningsvärme som kommer från spisen då jag eldar är inte heller att förakta, det märker jag inte minst när jag försöker göra vaniljsås från grunden eller något annat som kräver längre tids passning, då håller benen på att fatta eld och maten tenderar att berikas av svetten som droppar från pannan.

Alltså är det viktigt för energihushållningen att rensa ur spisen med jämna mellanrum, för askan isolerar. Dessutom fungerar inte minst ugnen mycket bättre utan denna isolering, något som förenklar matlagningen och även det sparar ved.

Ett annat energisparknep är så klart att förvara så mycket ved som möjligt innomhus, nära spisen, så att veden är riktigt varm och torr när man använder den.

2017-11-13

Mota Olle i grind


Det börjar bli kyligare nu och i kväll har jag bytt ut flugnätet i ytterdörren mot en av mina gamla militärfiltar i ylle. Jättedragit var det inte innan men en ytterdörr (med fönster) är ändå alltid en ytterdörr, och det finns ju ingen anledning att elda för kråkorna. I synnerhet som här inte precis syns till några kråkor på min tomt (måhända för att jag är så snål med värmen?)

Den bästa energin är alltid den sparade energin

2017-11-05

Nu har vitlöken kommit i jorden


Sådär! då har nästa års vitlök kommit i jorden. 60 stycken kan det bli om det vill sig väl.

Förra hösten hade jag inte kommit så långt i mina odlingsförberedelser, så någon höstsatt vitlök blev det inte i år. I stället "pregade" jag ner några klyftor fram i maj, med magert resultat, en enda stackars rund vitlök utan klyftor var vad det blev av de jag satte i år, inte helt oväntat i och för sig, men jag tänkte "går det så går det".

Precis i rättan tid kom det en helg med uppehållsväder. Nu hoppas jag på en lagom senhöst och vinter så kanske mitt årsbehov blir täckt nästa år.

2017-11-04

Lördagsmorgon i november


Denna morgon är det runt 16º i köket då jag vaknar vid halvfem, jag har varit borta på jobb i en vecka (frånsett en snabbvisit natten mellan onsdag och torsdag då jag hade körövning, då var det 12º då jag kom hem), en vecka då vi bl a har haft årets första frostnatt. Då jag kom hem igår var huset utkylt och det var 14º.

Så denna mórgon börjar så klart med att jag sätter fyr i spisen. innan jag tar en kopp paffe och sätter mig ute för att uppleva närheten till naturen och smaka på den kommande dagen. Det droppar från träden i skogen bakom efter ett nyligt regn. Det doftar av löv och mull tillsammans med vedröken från skorstenen. Fullmånen anas bakom ett tjockt molntäcke, de hade utlovat frost i natt igen men den kom visst av sig.


Lördagsmorgonen börjar som vanligt med att reda upp den röra som under veckan inte orkats med i köket. Av naturen är jag morgonpigg och således också kvällstrött. Då jag kommer hem från jobbet om dagarna sätter jag fyr i sapisen och lagar mat, när värmen stiger i huset och maten är uppäten orkar jag oftast inte mycket mer en normal kväll. Disken får stå till morgonen. Denna morgon är det mer att reda upp än vanligt, innan jag gav mig iväg i måndags morse packade jag och söndagens disk hanns inte med och dessutom har jag veckans packning att reda ut, kompostyspannen som stått upponer på trappen under veckan ska in osv.

Frammåt 7-tiden börjar det finnas plats för dagens första syssla, och värmen i köket är hög nog för att påbörja helgens första bak (denna dag blir det ett grahamsbröd) medan jag lyssnar på "Naturmorgon" i P1. Denna morgon handlar det mycket om Lodjursinventering.


Klicka för att lyssna på programmet här!

När degen är satt på min egen jästkultur, frukostgröten är uppäten fortsätter pysslandet, med packning och övrig röra. Det blir ganska skräpigt när man eldar med ved. Det är också dags att påbörja helgens första filmjölksost till veckans matsäck.

När det är klart så vidtar helgens övriga sysslor... planen är att få upp så mycket av potatisen som möjligt och kanske även jordärtsskockorna. Men det tar lite tid trots att mängden inte är så stor. Efter 1 år och 7 månader här är mycket första gången, således finns det inte lådor att lagra alla rotsaker i, så att snickra rotsakslådor blir prio ett. Vitlöken ska förhoppningsvis också i marken om det blir så pass torrt att det är möjligt att jobba med jorden i köksträdgården.

Detta är det som i viss mån hänger över mig, men allt får ta den tid det tar och i den takt som jag orkar, jag vägrar att låta mig stressas. Dessutom tycks det som att fullmånen kommer att passera utan någon riktigt "hotfull" nattfrost denna gång, det ger mig troligen en månads respit. Det innebär också att höstgrävandet i resten av trädgårdslandet, gödsling osv. troligen kommer att hinnas med innan vintern kommer. Om det bara inte blir alltför blött väder.

2017-10-29

Konsumera mindre

Varför köpa något om jag inte måste! Fick ett infall härom veckan. När jag bakade veckans bröd sparade jag en liten klick deg, spädde med lite vatten och smetade ut längs degbunkens kanter.


En dag senare hade det torkat och det var bara att skrapa loss det ner i en burk. Ta-da ♪♫ ! Egen torrjäst!



Tanken var ju att slippa mata jästkulturen, men jag insåg ganska snabbt att det var lite onödigt att torka den just nu när jag bakar varje vecka, men till sommaren när jobbematsäcken består av annat än bara mackor så är det ju ett bra knep. Ett dygn innan jag skulle baka tog jag fram jästen, spädde med fingervarmt vatten och matade den med hälften vetemjöl och hälften grovt rågmjöl. Sedan fick den stå framme i rumstemperatur. 12 timmar senare hade den börjat bubbla, då matade jag den igen och spädde med mera tempererat vatten.



Nästa morgon tog jag undan ett par skedar jäst och ställde i kylskåpet. Resten blandades med övriga ingredienser till en deg, sedan fick den jäsa...



12 timmar tog det innan jag tyckte den var redo att bakas ut, därefter fick den jäsa i formen ytterligare en timme.



Två granna rågbröd blev det, lite kompaktare än vanligt men också mycket saftigare. Jag är helt klart nöjd med mitt experiment. 



Nu lär jag inte bli rik på detta (ett paket jäst kostar ca 1,85 om jag inte minns fel), men jag gillar att skala bort så mycket som möjligt av varor utifrån och bli mer och mer självgående. Dessutom så blev brödet bättre och bakandet lugnare.

Nu köper jag ju fortfarande mjölet utifrån, men planer finns på att använda en del av mitt tunnland åker till spannmål så småningom, när mitt självhushållande är helt igång.


2017-10-21

Höst i Drögsperyd


Det är höst i Drögsperyd, löven singlar sakta ner genom den fuktmättade grå luften. Växtsässongen går mot sitt slut, och saker och ting lugnar ner sig. Kl är 12 på lördagsförmiddagen och som vanligt har dagen börjat med några timmar till att fixa veckans behov för matsäcken till jobbet. Som självhushållar-wannabee behöver man sällan ha några bekymmer om fritidssysselsättning.


Ute på trappen står filmjölksosten och rinner av samtidigt som den kallnar, just denna ska sedan blandas med salt och lite köpe-mögelost för att bli mera mögelost till veckans matsäcksmackor. Bredvid står två äpplekakor som visserligen inte lär tillhöra veckans behov, men som blev till -när ugnen ändå var varm- som del av vinterförådet.


Inne står ytterligare två äppelkakor (dessa med toscatäcke) och väntar på att bli kalla nog så jag kan sätta lock också på dessa, och ställa ut dem på svalning.


Och under bakduken ligger veckans behov av bröd på svalning.

Som sagt, helgens flesta måsten (och lite till) är avklarade och klockan är 12 på lördagen. I trädgården finns inget som jag måste skörda. Kvar finns bara rotsaker och vinterkål, samt eventuellt om plantorna lyckas frambringa någon pumpa och lite mangold till. Inget av detta behöver tas om hand just nu. Kålen väntar t o m på den första frosten innan denblir färdig att skörda.

Resten av helgen kan jag göra vad jag vill. Det innebär antagligen att jag sätter nästa års vitlök (som därmed kanske lyckas bättre än årets). Troligen snickrar jag några rotsakslådor till och kanske tar jag upp lite av rotsakerna i dom (de behöver ju trots allt komma in i källaren innan frosten sätter in alltför hårt. Veckans vedbehov ska också bäras in, men det får vänta till i morgon. sedan finns detr ju mängder med annat att göra om andan faller på, och vill jag så kan jag åka och hälsa på någon eller ta emot besök.

Men nu först ska jag ta en middeslur.... 

2017-10-08

Bättre och bättre dag för dag


Jag är lite stolt över diagrammet ovan (klicka på bilden för att förstora). Den 30 september hade jag bott här i 1½ år, och för varje dag som går gör jag av med mindre el. Just nu är jag nere på mindre än 3000 kWh senaste året. Jag bor ensam i ett halvtaskigt isolerat hus med byggår 1939 samt med värmepump och direktverkande el. Då jag flyttade in fanns det en kamin, men eldningsförbud rådde.

Det som hänt är följande. Först och främst två saker, jag har lärt mig att använda värmepumpen på ett energisnålt sätt (större delen av året inte alls), och sedan början av november i fjor kan jag åter elda i skorstenen. Det syns i diagrammet att jag började elda i kaminen då.



Sedan januari sker den mesta uppvärmningen den kalla årstiden med min köksspis som fått ersätta kaminen. På spisen lagar jag också maten när den ändå är igång.

Det syns också i diagrammet att veden tog slut i april, så under ca en månads tid  skedde uppvärmningen med enbart värmepumpen.



Andra åtgärder som vidtagits är att en vägg isolerats, till vinden har det blivit en isolerad lucka, dörrar har satts in imellan rummen för att minska den uppvärmda ytan, och en solfläkt hjälper till att hålla luftfuktigheten rimlig på sommaren då jag inte eldar i spisen. Vad värme beträffar bidrar solfläkten däremot ytterst marginellt.


En annan sak som syns i diagrammet är att jag under augusti förvällde och frös in mängder med grönsaker. Till att börja med experimenterade jag med att förvälla på vedspisen, men det blev odrägligt varmt i köket och gick åt oförsvarligt mycket ved.

Fram till åtminstone början av november kommer årsförbrukningen sjunka ytterligare för att därefter stabilisera sig, eftersom jag under oktober-november i fjor värmde huset med el.

Vad som däremot inte syns i diagrammet  är att den totala energiförbrukningen har ökat markant sedan jag började värma huset med ved. Det är betydligt mindre efektivt att sköta uppvärmningen med vedspis än med värmepump. Totalt har jag förbrukat ca 24-25000 kWh ved från november i fjor fram till dags dato. det är trevligare och billigare (åtminstone så länge jag inte behöver köpa veden och inte räknar egen arbetskostnad) än elen, men energieffektivt är det inte.

I framtiden, när jag får i gång mitt sol-vind-energisystem kommer troligen vedförbrukningen sjunka betydligt eftersom den el som inte används inte finns. om det går som planerat så kommer jag alltså att utnyttja egen el maximalt och "bara" stötta till med veden då elproduktionen är låg eller energibehovet stort.

Ska bli spännande att se hur det går när den dagen kommer.

2017-10-07

4 kilo rödkål


Jag trodde att jag skulle snickra lådor för rotsaker och ta upp dessa i dag....

Men när jag tog bort fiberduken från min kåltunnel (som jag inte kunnat ta mig in i på ett par veckor p g a växtligheten) så visade det sig att det fanns andra trängande behov. Rödkålen började bli förvuxen... bara till att rusa iväg och köpa nejlikor och vinäger och rädda vad som räddas kan. Tur jag inte hunnit göra äpplekakor på alla äpplena.

Det blev 4 kilo rödkål som nu står och puttrar på spisen... nu ska jag bara jaga ifatt en gås också så är mårtensfirandet räddat. :-)

Får se vad jag har gjort mer denna helgen imorgon kväll. Alltid lika spännande, men inte alltid vad jag trodde. Som tur är så verkar kylan vara över för denna gången så rotsakerna klarar sig ett tag till.

2017-10-03

Dessert


Jag försöker undvika "snask" i olika former utom vid speciella tillfällen. Jag har tydliga indikationer på att mitt stundom frossande i socker (företrädesvis på väg hem från jobbet efter en lång dag) utlöser både migrän och kramp.

Ett speciellt tillfälle är när jag får besök... då brukar jag köpa hem glass och wienerbröd att bjuda på.

Men vill man vara självförsörjande så vill man, Alltså tar jag hand om höstens äppleskörd genom att göra äpplekakor av olika slag som jag lägger i frysen. I dag blev det skånsk äpplekaka, så nu har jag snart 7 formar med 4 olika äpplekakor som väntar på gäster i frysen.

Så Välkommen! 

2017-10-01

Äntligen börjar det likna något


Så där, det tar sig.

Den källarnergång som jag började renovera i mitten av sommaren börjar äntligen bli klar. Under juli och augusti har praktiskt taget all ledig tid gått till att ta hand om skörden. Mina 3-dagars helger gick till förvällning, inläggning och infrysning, när veckans skörd var färdig fanns det sällan eller aldrig ork till något mer, utom möjligen att vara lite social.

Men så kom september och det har lugnat ner sig något i köksträdgården. I stort sett kan jag äta i samma takt som grödorna mognar.


Så här såg källarnergången ut tidigare (ursäkta den dåliga bilden, den har liksom inte varit värd att föreviga), En sned lucka som sjunkit ner eftersom "karmen" murknat, för att hålla regn borta från trappen har jag haft två gamla bitar från ett plasttak som förankrats med en bit träregel.

Överhuvud taget är jag inte förtjust i de sluttande luckorna till källarnergångar, och med statusen på min källarnergång har jag inte alls lust att lyfta undan plasten och ta mig ner dit....

Men...

...eftersom min vinterförvaring till stor del bygger på att frysa in varorna i min stora frysbox i källaren, ett rotsakslager (som jag inte heller hunnit fixa till) tillika i källaren. Samt hyllor för förvaring av inläggningar, kål mm, också detta i den svala källaren... så kändes det nödvändigt att göra något...


Så kom då september... och helgerna har till stor del ägnats projektet. Nu finns det väggar, nytt tak samt takavvattning.


(ännu en dålig bild) Nu återstår att göra en dörr, måla väggarna och sätta lockbrädor. En böj till stuprören saknas och måhända behövs det någon smärre justering av rännan, samt kanske en plåt där vattnet från det stora taket kommer forsande. Men jag tror att jag är redo för morgondagens regn nu. Nu kan jag också smidigt fortsätta iordningställandet i källaren, innan Kål och rotsaker pockar på lagringsutrymme.