2020-09-27

Höstsäd


Nästan all ledig tid i september har ägnats åt förberedelser inför sådden av höstsäden. Baljväxter, pumpa, squash, gurka och andra bladväxter fick stryka på foten tidigt i år, eftersom utrymmet behövdes för nästa års spannmål. Bönor, squash, pumpa och mangold kunde absolut gett mycket än, men det mesta hade tjänat ut och gett tillräcklig skörd. Jag vill hålla ytan bar några veckor innan sådd så jag kan bekämpa ogräs flera gånger, för i spannmålet blir det ganska snart svårt med lukningen.



Som så ofta så finns det en del saker som inte är direkt relaterade till den pågående sysslan som ändå måste göras. 2017 byggde jag en snigelsarg av gammalt rivningsvirke runt köksträdgården. Två brädor med en remsa koppartejp utgjorde en inte 100%-ig men god barriär mot sniglarna. Nu är det bara så att detta första försök har sina brister. Dels blev sargen alldeles för låg, vilket gör att det blir svårt att hindra växtligheten utanför att växa över tejpen. Dels lutar hela trädgårdslandet, vilket gör att jorden flyttar sig mot den ena änden, där den pressar ut sargen mot den lägre utsidan (som syns på bilden). I andra änden är det numera fritt fram för sniglarna att gräva sig under kanten. Dessutom är det inte långt till berg och jordbundna stenar, så det är svårt att slå ner stolpar att förankra barriären i.



Gamla begagnade brädor skevar dessutom, och det blir fritt fram för sniglarna både här och där. Således är det dax för en renovering, som lättast kan utföras mellan grödorna.



Jag hittade 23mm råspont till ett bra pris, med den så blir det inga springor, stolparna kan stå där de går att slå ner utan att vara beroende av skarvarna mellan brädorna, och sponten stöder dessutom sig själv där det blir långt mellan stolparna. Efter att ha målat brädorna med roslagsmahogny kom de på plats, och nu ser det ut så här. Det liknar nästan en hockeyrink och kan tyckas vara lite overkill men jag räknar med att det kommer att vandra mer jord till den änden och det blir högt nog för att jag ska kunna hålla växtligheten under koppartejpen. Så småningom ska det bli ny sarg även på de andra två sidorna samt en lucka så jag kan komma in med rullebör och annat.



På utsidan håller jag på att bygga mark till ett perennland, men fortfarande är det mycket lägre än köksträdgården. Så för att hålla emot trycket från insidan och även för att försvåra för sniglarna att gräva sig under la jag ca ett ton 0-16 grus där.



Så till nästa moment. Jag behöver tröska årets skörd så jag har något utsäde. Jag tänkte mig att jag kanske skulle kunna göra det med hjälp av en gammal mangel som stod på vinden....



Jag vek in vetet i ett gammalt lakan och började mangla, det funkade hyfsat med vetet, men rågen blev tillslut ett rent handarbete. Det slitna lakanet fick jag snart byta ut mot ett örngott med kraftigare tyg....



Det blev en liten bottenskyla vete i en murarbalja, men fullt mad skal och bös...



Jag tänkte mig att jag skulle "kasta" spannmålet för att bli av med skräpet. Med en bit finmaskigt aluminiumnät och några planhyvlade brädor byggde jag en "kastbricka", bredde ut en presenning på gräsmattan och började mitt värv. Det gick sådär, antingen var vinden för liten eller missade jag brickan när säden landade. Till slut letade jag upp en liten fläkt, lutade brickan och lyckades bli av med de flesta agnarna. Nu behöver det ju inte vara så rent när det ska användas till utsäde, värre blir det när jag vill använda skörden till mat.



Det blev 325g vete, dvs ungefär 8 ggr utsädet. inte jättebra, men helt ok första försök med matvara som frö, samt med hårt tryck från åtminstone sorkar, möss och kanske fåglar.



En sak som kan förbättra förutsättningarna betydligt är så klart komposterad stallgödsel...



Sedan skulle ju gödseln grävas ner, och efter det  såg ju landet ut som en plöjning....



Men efter att ha gått över ytan med kultivatorn ett par gånger, så var sådden i jorden i går. Till vänster svedjeråg + en rad midsommarråg som skymtar i förgrunden. Till höger vanligt vete + en rad enkornsvete som får en andra chans sedan fjolårets försök var helt resultatlöst. Fågel- och sorkskrämmor kan förhoppningsvis minska svinnet tillsammans med katten.

Nu är det bara att vänta... och fundera på kommande förbättringar. Helt klart så behöver jag lösa tröskningen och rensningen på ett bättre sätt när skörden ska användas till mat. Finns det någon som har en gammal mindre stift-/torpartröska òch rensverk stående och skräpa?

2020-09-02

Gröna nackar

 


Vissa av mina tomater börjar få gröna nackar, har förstått att det beror på kaliumbrist, vilket kan ha flera orsaker, dels är det enbart sorten "Stupice" som drabbats, dels är det bara i de delar av tomatbänken som översvämmas och urlakas vid häftigt regn. Oavsaett vilket så vill jag försöka åtgärda det. Hur då?


Pelleterad hönsgödsel innehåller en hel del kalium, men tyvärr också en hel del kväve vilket kan vara ett vågspel så här sent på säsongen, det kan gynna bladmögel.


Lövträaska innehåller mycket kalium... men tyvärr ofta även kadmium vilket tillsammans med bly och kvicksilver tillhör de giftigaste tungmetallerna vi har. 

Nåja kadmium får man massor från konstgödning vilket är i stort sett bannlyst i mitt kosthåll. Jag provar helt enkelt lite av varje, en liten skoffa hönsgödsel till hälften av de drabbade plantorna, och lite aska till de andra. 

Måhända är det för sent för att ge någon effekt i år men då har ju jorden fått ett tillskott till nästa år.

För övrigt går det bra att äta även de grönnackade tomaterna även om de inte är lika goda, men de flesta blir ändå tomatkross.