Spannmålstork och veteskörd

 

Mitt spannmålsodlande fortsätter. Tog en funderare på var jag skulle torka och lagra skörden tills jag har tid att tröska den. Vinden funkade bra i fjol när jag hade en liten skörd, men i år har jag drygt 40 m² spannmål att ta hand om. Torkförhållandena på vinden är utmärkta men att lagra nyskördat spannmål innebär alltid en viss liten brandrisk. På det gamla höloftet över stallet hade det också funkat bra att göra en musagunga att lagra och torka skörden på, om det inte vore för att golvet där är osäkert och skulle göra projektet vanskligt. Förr i tiden samlade man ju kärvarna i skylar eller volmar ute på åkern och lät dem torka där, men nu är det ju så att jag lönearbetar ganska mycket och därmed har svårt att ta hand om kärvarna vid rätt väder, dessutom är en volm på åkern detsamma som att ropa på en rejäl regnperiod ;-)

Alternativet blir att bygga en provisorisk spannmålstork, inspirerad av Islänningars och Norrmäns fisktorkställningar i kombination med Svedjefinnarnas torkrior. Resultatet syns ovan. 

Under ett plasttak har jag först lagt en konkav masonit som ska ta hand om spillsäd, ytan är avdelad med en annan masonit samt bitar av ett gammalt uttjänt lakan för att förhindra att de olika spannmålssorterna blandar sig med varandra. Ovanför masonitbotten har jag byggt ett ribbgolv att ställa kärvarna på och där ovanför ribbor att luta dem emot. Välventilerat och luftigt.

Så var jag redo att skörda mina 20 m² vete, precis i tid och platsen räcker till.

 Så här ser det ut från en annan riktning.

Inom några dagar räknar jag med att svedjerågen också ska vara skördefärdig, den ska då placeras i den andra halvan av torkenställningen.

Planen är att även hänga bärnät runt ställningen för att göra den fågelsäker, att den är mussäker syns på bilden om man tittar under ställningen =)

Där syns även att det är lite si och så med förankringen. Någon stjärna (dvs jag) har fyllt ut ytan med sten och grus för att jämna till den, där fanns också, som överallt på tomten många stora jordfasta stenar. Således finns det vissa stolpspjut som jag bara lyckades få ner 20-30 cm i jorden, men (som också syns på bilden) finns det andra som jag fått ner helt. Torkställningen står skyddat och är ett provisorium så den kommer nog att klara sig så länge den behövs ändå, om det inte kommer en tromb. 

Ja just det. Här på bilden syns skördemaskinen, en liten batteridriven sax (avsedd att klippa kanter runt rabatter o dyl), perfekt för ändamålet så länge det inte rör sig om större ytor.