En ren principsak

När jag köpte min fastighet så ingick det lite trädgårdsmöbler i köpet, 

bl a 4 stolar av plast av en modell som tydligen inte är tillverkad för att hålla i mer än 28 år (de är tillverkade 1991). Just denna modell har en tendens att en efter en spricka i ryggstödet.

Jag vet att de inte är världens snyggaste, men när jag tvättar av algerna mellan varven så är de helt ok att sitta i... om det inte vore för detta med ryggstödet. Jag vill ju inte att mina besökare ska råka ut för en olycka.

De flesta hade nog ansett att stolarna gjort sitt och kastat dem för att sedan köpa nya finare. Men stolarna finns ju här och dels så finns det så mycket annat som jag hellre vill använda de pengarna till, och dels är det en ren principsak. Det som går att laga är inte slut, och när det inte längre går att laga så kan det oftast gå att använda till något annat. Men dit har dessa stolarna ännu inte nått.

Alltså: Laga!

Tycker det blev hyfsat snyggt med popnitarna i ryggstödet.

På baksidan en spikplåt, som jag tror kostade 5-6 kronor och popnitarna hade jag på lager.

Nu håller de några år till, kanske så länge jag behöver dem. Och inget nytt fossilt material har gått åt till min sittplats.