Vårdagjämning

Idag inföll vårdagjämningen, det betyder att dag och natt idag är precis lika långa. Det betyder också att våren är på gång (snö och kyla till trots), och att odlingsåret tar sin början. Från och med nu och fram till sommarsolståndet kommer dagarna att bli allt längre.

Jag är innerligt tacksam att jag bor just här i södra Skandianavien där vi har fyra tydliga årstider av ungefär samma längd. Varje årstid har sin tjusning och lagom till man börjar tröttna på den så kommer nästa.

Som "hobbysjälvhushållare" med ett heltidsjobb är det lätt att bli stressad när våren närmar sig. Ute väntar fortfarande den sista veden på att klyvas och komma under tak. Samtidigt så längtar jag efter att komma igång att bereda odlingsbäddarna i köksträdgård och bänkar. Potatisen till midsommar ska komma i jorden i tid. En stor ny odlingsbänk för tomater ska byggas. massor av andra sakert med hus och hem behöver fixas, kanske hinns det med i år...

Men... För mig så står vårdagjämningen också för balans, ljus och mörker är i balans, och lika viktigt är det också att det även råder balans mellan arbete och vila. Jag låter mig inte stressas, för då vet jag att jag bara kommer att må skit och inte kommer heller mer att hinnas med. Viktigast av allt är ändå att må bra, och vad är det för mening att hinna med att lagra in stora mängder av mat i ladorna om man sen ligger där sönderstressad med en hjärtinfarkt.

Nej det som hinns med det hinns med och det kommer en ny dag imorgon för det som jag inte hinner idag. I år får vi odlare dessutom en liten respit. Bilden ovan är inte från i år, den är tagen den andra april ifjor (just nu känns det väl nästan som ett aprilskämt), men i år kommer anläggandet och sådden i salladsbaren (på bilden) att ske minst 2 veckor senare, gissar jag.

Så jag tar det med ro och njuter så gott det går balanserandes mellan iver och vila.

Det kommer en dag imorgon också, en dag som jag också vill kunna njuta av fullt ut.